15aug

svart på vitt, helt ärligt så längtar jag verkligen efter att denna helg och nästa vecka är gjord
det känns som om de kommer att vara de tyngsta dagarna och jag känner att jag klagar,
men helt ärligt så är jag bara less, otroligt less.
frågan är ju då hur man egentligen kan sitta och klaga på att jobba när man är i behov av varje
krona man kan tjäna. men för att vara ärlig tror jag inte att mitt problem sitter där.
jag tror mer att jag bara är less på det liv som är just nu och hur allt faktiskt är.
vi håller just nu på att göra bokslut och börja ett nytt kapitel.
vi är som sagt helt på ruta ett igen och våra kapitel kommer inte längre att handla om vi,
nu är det oss. jag menar det finns inte längre samma samhörighet och livsglädje,
nu är det mer en kamp om hur vi ska ta oss fram och hur vi ska försöka övervinna våran rädsla av att vara ensam.
men jag lovar att jag ska tillföra det jag kan och försöka göra det så lätt som möjligt,
även om vi kommer leva i två helt olika världar och bokförlagen lång ifrån varandra.


 

jag önskar jag kunde få tillbaka dendär känslan, pirrande och sprudlande känslan
med en massa fjärillar i magen. jag vill också. damn.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0