sandraericson

det är svårt att släppa det förflutna och ännu svårare att kunna tänka sig att framtiden
kommer bli ljusare när man vet att allt är ovisst. jag ska kanske inte säga att det behöver
vara något sämre men av erfarenhet och en realistisk syn så känns det som att det är mörkt.
näst intill kol. jag har alltid varit människan som har tjatat om att man alltid ska tänka positivt
men efter veckan och kanske helgens ord från dig kan jag inte längre stå för mina ord.
att verkligen sitta ner och se allt försvinna och känna saknaden komma, inser jag att ingenting
är som förut och inget kommer någonsin att kunna mätas med alla dessa dagar, nätter och timmar som varit.
tiden rinner bara iväg precis som våra minnen.