sandraericson

jag kan verkligen inte bestämma mig för vad jag vill. jag har alltid varit personen som inte riktigt vill ta egna beslut utan väntar gärna tills någon annan tar ton eller att någon annan bestämer åt mig. det är faktiskt ganska konstigt eftersom jag var ganska dominerande när jag var liten, men någonting hände och ja, nu sitter jag här och ska besluta om hur jag ska göra med min framtid. jag menar jag har alternativ, frågan är bara om vad jag ska välja. egentligen förstår jag inte varför jag inte bara säger, ja visst jag tar det och sen drar jag... det kan inte annan än bli fel, visst jag kanske kommer hem och känner mig som en förlorare men sowhat, jag har iallafall provat. anledningen till varför jag väljer att tveka tror jag beror på att jag fortfarande inte riktigt har släppt hoppet om att allt ska bli bra där hemma...
allvars ord skulle iallafall talas och ja, jag har fortfarande inte en susning om vad jag ska säja och det är ingen annan som kan bestämma. nu är det dags att för en gångs skull ta ett eget beslut som bara kan påverka mig och min framtid. hårda ord och ett viktigt beslut.

par på is.