sandraericson

det är precis dom här dagarna man bara önskar att dom tog slut eller att man faktiskt ryckte upp sig och såg till att  göra någonting. men jag fungerar såhär att när jag har hundra saker att tänka på, göra och fixa då kommer jag tillslut till ett stadium där jag bara skiter i precis allt. jag är tillochmed så egoistisk att jag endast tänker på mig själv, hur jobbit jag har det, hur synd det är om mig och jag vill bara att alla ska angagera sig i mig och tycka jättesynd om mig, samtidigt som jag vet hur patetisk jag faktiskt är. thatslife.
just nu önskar jag bara att jag satt på flygplatsen på väg hem till norrland där alla mina nära och kära befinner sig.  men  nu är sannigen den att jag är långt nere i söder, utan flygplats, biljett och en inplanerad resa hem. så vad gör man. tv, familjmys och en godispåse och väckarklockan vid sidan av eftersom det vankas arbete före sju imorgon. skjuuut mig hellre. nu är jag less. på tisdag kommer jag älska det men så är det att vara med mig. mitt liv är en berg och dalbana.
äe, nu är det slut på detta sorgeband. this evning will have a end. someday.

h.

nothing else. one man, one fire and a slap in the face.