sandraericson

bloggens verksamhet är inte på topp numera, det kan ha att göra med
att skrivbenten eller vad det numera heter inte riktigt har tid eller ork
att skriva. för varför har man egentligen en blogg? är det för att man
ska skriva av sig allt som kretsar i huvudet eller ska man berätta allt
roligt, sorgligt, jobbigt... skulle jag göra det skulle min blogg heta 
brunettsassa och sen skulle ni som träffar mig se mig tillsammans med
en laptop och alltid i skrivande stund, ja som sagt det är verkligen inte
jag och nej jag ska inte bli. sen är min nästa fråga vem är egentligen
intresserad av mitt liv?! vem vill veta av mina problem och gåtor som
jag skriver och ingen kan lista ut förutom jag själv som redan är mitt
uppe i dessa outrädda problem. nu sitter ni säkert och är sjukt irreterad
över varför jag ens har en blogg ska sanningen fram frågar jag mig själv
just samma sak. jag läste nyligen att dom tjejer som har blogg och hade
fläst besökare är tjejer med skillda föräldrar, mina föräldrar är långt ifrån
skillda så därför borde jag vara utan läsare, så är inte fallet därför väljer
jag att syna detta påstående. det är just påståenden jag har hakat  upp
mig på, för jag vet att det flodas en massa elaka påståenden om jag och
mina hotellbesök. att en hel verksamhet orkar springa och gotta sig i mitt
privatliv är ju helt fantastiskt, ni kan alltså skippa ert fikabröd och enbart
hålla er till kaffet och mina färska, nysläppta hotellvistelser. ja sanningen
är den att jag inte har besökt detta hotellrum med denna person som ni
tydligen sett och hört, jag skulle gärna vilja veta vem det egentligen är
som har sett mig vandra in i detta hotell. snälla hör av dig. det här har
alltså fått konsekvenserna av att jag numera inte får umgås med den
eller dom jag älskar. jag hoppas verkligen att det känns värt för er.
denna äkliga lögn har fått mig att inse att jag aldrig någonsin kommer
låta min mun öppnas utan att veta att det är sanning. jag tycker faktiskt
att det är fler än jag som borde hålla sig till denna regel.